Svensk titel: Lore
Land: Tyskland (Australien, Storbritannien)
År: 2012
Regissör: Cate Shortland
Manusförfattare: Cate Shortland, Robin Mukherjee
Genre: Drama, Andra världskriget
.jpg "Lore (2012)")
Vad: Södra Tyskland, sommaren 1945. Kriget i Europa har just tagit slut. Lore är bara 15 år och lämnas ensam med sina fyra yngre syskon när föräldrarna hämtas av de allierades styrkor. Vi får följa syskonens vandring till morföräldrarna i norr, genom ett förfallet land där de vuxna pendlar mellan dödlig skam och rena förnekelser av folkmordet som försiggått mitt framför näsorna på dem, samtidigt som barnen långsamt börjar förstå vidden av krigets hemskheter. På vägen möter de också den mystiske Thomas, en ung man som inte riktigt verkar veta om han vill hjälpa eller stjälpa.
Vem: Bara okända namn för mig i den här filmen, men Saskia Rosendahl lär vi se mer av i framtiden, med tanke på hur överväldigande hon är som den unga Lore (karaktären är 15 år i filmen och Rosendahl var 19 vid inspelningen). Ömtålig och bräcklig, men ändå en självklar ledargestalt för sina yngre syskon. Och som de flesta unga tyskar antagligen gjorde både 1945 och flera år efteråt, vacklar hon mellan förnekelse av och skam inför sina landsmäns gärningar.
Hur: Mycket stark berättelse där syskonskaran i allmänhet, och Lore i synnerhet, får representera unga tyskars förvirring efter slutet på det fruktansvärda andra världskriget. Men om barnen beter sig förvirrat, så är det inget mot hur de vuxna agerar – isolerade ute på landsbygden vill de varken tro att nazisterna besegrats eller att några koncentrationsläger existerat.
Det här är en viktig del av Europas moderna historia som sällan skildras på vita duken (särskilt med tanke på hur många andra aspekter av kriget som brukar belysas). Men det är även ett fantastiskt filmhantverk med, förutom fint skådespel, också ett sagolikt vackert, nästan drömskt foto.
Se också: Mördarna finns mitt ibland oss (1946), en oväntat insiktsfull film om de tyska skuldkänslorna, med tanke på hur tätt inpå andra världskrigets slut den spelades in. Den lite mer experimentella Anita G – flicka utan förflutet (1966, tyska titeln "Avsked från gårdagen"). Och något av Fassbinder förstås, förslagsvis Maria Brauns äktenskap.
Mitt betyg: 4 av 5
Jag såg denna på SiFF i höstas och jag blev tyvärr besviken. Den gav inte så mycket som jag hade hoppats på och var ganska händelsefattig. Dock håller jag med om Saskia Rosendahl i huvudrollen - mycket bra.
SvaraRaderaLore fick 2/5 av mig.
Kul att du nämner "Mördarna finns mitt ibland oss". Har inte sett den, men haft ögonen på den tidigare. Just att det är Tysklands första film efter andra världskriget gör den lite extra intressant. Sen att den verkar bra är så klart en bonus...
"Anita G" såg jag på Cinemateket en gång i tiden och blev ganska besviken. Förväntade mig väl en lite annorlunda typ av film också. 2/5 på den.
Hemskt sent svar, sorry för det! :)
RaderaHändelsefattig är den ju, helt klart, det är stämningen som är det viktiga i "Lore". Och stämningsfilmer är ju alltid vattendelare. Jag tyckte ändå att det fanns tillräckligt med känslor i den för att beröras.
"Mördarna..." är intressant att se, och full av fascinerande bilder från Berlin. Men som du säger är väl själva handlingen mer av en sidosak. :)